Omega 3

OMEGA 3 från vildfångad fisk
 
Omega 3, från vildfångad lax och ansjovis. Innehåller upp till dubbelt så mycket Omega 3.
Bra för hjärta och hjärna.

Varför omega-3 verkar ha en sådan läkande effekt på kroppen har varit okänt. 
Men nu börjar bilden klarna alltmer.

Till exempel har forskarna upptäckt att sjukdomar som förefaller gå att förebygga med ett högt omega-3-intag har en gemensam nämnare: de orsakas av inflammation. 

Forskningsgruppen hittade två hittills okända grupper av ämnen, resolviner och protektiner, som bildas från omega-3.

De har en kraftfull påverkan på inflammationer.

Därför tror forskarna att dessa ämnen är en förklaring till att omega-3 skyddar mot hjärtinfarkt och alzheimer.

I förra veckan publicerade de en forskningsstudie i tidskriften The Journal of Clinical Investigation, som visar att ett av dessa protektiner skyddar mot alzheimersplack i möss.
 

Omega-3 finns framför allt i fet fisk, Chia, raps, linfrö och valnötter. 
Oftast klumpas också omega-3 ihop till en och samma sak i det vardagliga talet. Men även omega-3-gruppen består av flera av olika fetter. De som kommer från fisk är inte av samma slag som den som dominerar i växtriket.

I fisk finns det två sorters omega-3-fettsyror som båda är förhållandevis långa, de kallas EPA och DHA. De skapas främst av alger som fiskarna äter. 

Omega-3 från växtriket är en lite kortare molekyl och kallas ALA eller linolensyra. 
För att komplicera allting ytterligare finns det en fjärde omega-fettsyra, omega-6, som kallas linolsyra. Den är lika lång som linolensyran och båda är livsnödvändiga. Vissa forskare menar att för stora doser av omega-6 motverkar effekten av omega-3 och ökar riskerna för en plötslig hjärtdöd. 

Nyttiga fetter är viktiga för kroppen
Mantrat "ta bort allt fett ur maten så går du ner i vikt" kan till och med vara farligt.
Precis som vitaminer är vissa fetter livsnödvändiga. De skyddar mot inflammationer som kan ge hjärtinfarkt, alzheimer och cancer. 

Alltför länge har alla fetter dragits över en och samma kam. På mjölkens innehållsförteckning står det bara "fetthalt 1,5 gram". På vissa livsmedel anges möjligen mängden mättade och omättade fettsyror. Vitaminerna är däremot noga specificerade, var och en för sig. Deras olika funktion i kroppen gör att många personer vill veta exakt hur mycket de får i sig av varje sort.

Men precis som vitaminer är fetter livsnödvändiga och kroppen behöver rätt mängd av rätt sort. De senaste årens forskning visar att kroppens behov av fetter är sofistikerat. 

 Förhållandena mellan omega-3, av alla sorter, och omega-6 i vår kost har förändrats radikalt de senaste decennierna. 
Förr, när korna betade färskt gräs och örter, blev det högre halter av omega-3 i både kött och mjölkprodukter. I dag äter de kraftfoder gjort på majs, havre, vete eller korn och då har halten sjunkit. Det gröna gräset och unga sädesplantor innehåller nämligen mycket omega-3. När plantan mognar lagras fettet i fröna i form av omega-6. 
En färsk studie från Schweiz visar till exempel att ost från kor som betar fritt i alperna innehåller ungefär lika mycket omega-3 som omega-6. I en engelsk cheddarost, gjord på mjölk från kor som knaprat kraftfoder, var det däremot 2,5 gånger så mycket omega-6 som omega-3. 
- Ost innehåller givetvis mycket mättade fetter, men om man äter ost är det bättre att välja en med relativt högt innehåll av linolensyra och mindre mättade fetter, säger Jürg Beer vid Kantonsspital Baden i Zürich, som ledde forskningsstudien. 

I Sverige har en forskningsgrupp kring Jana Pickova, Institutionen för livsmedelsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, undersökt fettsyrainnehållet i renkött. Vilda renar som betat lavar, örter och svamp har mycket högre halter av omega-3 än de som har fått pellets av havre och palmkaka. Forskningsgruppen har också undersökt biff och sett att köttet från betesdjur innehåller mer omega-3-fettsyror. 
 

I dag innehåller den västerländska kosten ungefär 15 gånger så mycket omega-6.
Men förhållandet varierar givetvis väldigt mycket från person till person. - Bäst för oss är djur som är uppfödda på naturlig mat och inte alla dessa sädesslag som man lägger in i fodret för att djuren ska växa sig feta. Det ger en felaktig sammansättning på fettet, säger Jana Pickova. 
Det är likadant med odlad lax, menar hon. Att låta fisken äta naturlig föda från havet blir för dyrt för odlarna. Därför späder de ut fodret med vegetabilier. 
 

Forskarna tror att vi en gång i tiden åt ungefär lika mycket omega-3 som omega-6.  
Att den rubbade balansen av fett kan vara farlig beror på att de två olika fettsyrorna har motsatt funktion i kroppen. Generellt går det att säga att omega-6 omvandlas till ämnen som framkallar inflammation i kroppen. Inflammationer är kroppens försvar mot främmande bakterier och virus och är oftast något positivt. Men långvariga inflammationer är sällan bra - de kan leda till åderförkalkning, hjärtproblem och alzheimer. 
Viss forskning tyder dock på att synen på omega-6 som enbart inflammationsskapande är förenklad. Walter Willett, epidemiolog vid Harvard School of Public Health i Boston, leder en av världens största forskningsgrupper som studerar hur olika omega-fettsyror i kosten påverkar oss. Deras forskning visar att omega-6 snarare förstärker den antiinflammatoriska effekten av omega-3, förutsatt att en person äter båda ämnena i relativt höga doser. - Det finns inga bra bevis för att vi ska sänka halten omega-6. Vi bör i stället ändra förhållandet genom att öka halten omega-3, säger Walter Willett. 

Chiafrön med Omega 3
Bra för hjärta och hjärna
Det är fortfarande en öppen fråga hur bra växtvarianten är. 
En annan stor tvistefråga när det gäller omega-fettsyrorna är om de korta från växtriket är lika nyttiga som de långa från feta fiskar. 
De nyupptäckta protektinerna, resolvinerna och andra inflammationshämmande ämnen i kroppen bildas visserligen från fiskens EPA och DHA - de långa omega-3-fettsyrorna. I kroppen finns proteiner som kan förlänga den korta linolensyran från växtriket till EPA. Men forskarna vet inte hur effektiv den omvandlingen är. Men jag tycker att det börjar samlas bevis för att den är välgörande, även om den kanske inte är lika potent, säger Walter Willett. 
 

Mindre hjärt-kärlsjukdomar för de som  äter omega-3 från växtriket. 
Studier på ett folkslag från Costa Rica som lever långt från kusten och som inte äter fet fisk utan får i sig omega 3 från växtriket uppvisar att de har mindre hjärt och kärlsjukdomar, medan forskningen tyder på att EPA och DHA från fisk minskar risken för prostatacancer medan höga doser av linolensyra, omega-3 från växtriket, snarare ökar risken. Därför är det viktigt att inte överdosera ämnet.
 

Få människor är likgiltiga för sin hjärnas funktion. 
De allra flesta av oss vill väl att koordinationen mellan hjärna och öga skall vara optimal. Eye q är utvecklat just för detta ändamål. En väl avvägd kost spelar en viktig roll för utveckligen av syn, koordination, inlärning och koncentration. Även om vi äter en fullvärdig kost med mycket fisk, nötter och grönsaker, kan inte detta garanter att rätt fettsyrenivå uppnås. Studier har visat att vissa barn och även vuxna inte kan tillgodogöra sig de livsviktaga fettsyrorna EPA, DHA och GLA genom födan. Som resultat av detta, kan denna fettsyrebrist leda till nedstämdhet och t o m oro och destruktivt beteende. Därför kan ett tillskott av rätt omega 3 behövas, så att fettsyrenivån garanterat är tillräckligt hög för att bibehålla hjärnans och ögats normala funktioner. Cellmembranen i hjärna och näthinna är, liksom alla celler, uppbyggda av fosfolipider. Sammansättningen av fettsyror i fosfolipiderna styr i hög grad funktionen i hjärnan och näthinna. De fettsyror som normalt skall förekomma i störst mängd är DHA och Arakidonsyra (bildas av GLA och är viktig för olika funktioner som ex-vis inlärning), läs och skrivförmåga och koordination.
Senare års forskning har nu visat att EPA har en mycket viktig funktion genom att förhindra för stor förlusta av DHA och Arakidonsyra. EPA, DHA och GLA transporteras från blodet in i hjärnan över den sk blodhjärn-barriären. De konkurrerar här om transportkanaler. DHA och Arakidonsyra frigörs ständigt från cellmembranen genom ett visst enzym. Dessa måste då snabbt ersättas för att cellmembranen skall kunna fortsätta fungera optimalt. Rubbning kan ge dåligt fungerande cellmembran.