Men varför går brosket sönder?
Det finns flera orsaker. Förslitningar kan vara en, alltså att man haft en ensidig och olämplig belastning i jobbet till exempel. Lantbrukare, byggnadsarbetare och städpersonal drabbas ofta.

Så här yttrar sig artros
Artros gör ont i det akuta skedet. Ibland går smärtan över när det värkt färdigt. I stället är leden stelare. Det märks särskilt på morgonen. Det tar ett tag att komma i gång i kroppen.
Den stela leden gör att musklerna inte får arbeta normalt. De kan försvagas, förkortas eller förtvina.
 

Artros kan drabba alla leder men de vanligaste ställena är:
Fingerlederna. När yttersta leden blir knotig, stel och öm kallas det Heberdenartros. Ofta drabbas flera fingrar. Om det är leden mitt på fingret som angripits talar man om Bouchard-artros. Tummens bas är ett tredje vanligt ställe. Fingerartros drabbar oftast kvinnor i medelåldern. Den kan ärvas på mödernet.
Fötterna. Det är för det mesta stortåns bas som angrips och ger ett karakteristiskt utseende med en utstående fotknöl (kylknöl). Förr skyllde man på trånga skor men skorna har inget med sjukdomen att göra.
Knäna. Ofta gör det ont på insidan av knäna som smärtar när man går och står. Knäartros förvärras av övervikt. Kvinnor är tre gånger oftare drabbade än män.
Höfterna. Artros i höften ger dålig rörlighet. Man får svårt att sitta med benen korsade och att ta på strumpor. Smärtorna sitter mest i ljumsken men kan också kännas i knäna.
Ryggen. Spondylartros i ryggradens leder är mycket vanlig hos äldre men ger sällan några symtom förutom stelhet.
Käken. Det gör ont i käken och man får svårt att gapa stort. Ofta knastrar det eller skrapar när man tuggar. Tandgnissling nattetid är en orsak.
 

"Prova på pris"
Pain@way Nyponpulver

 

Generaliserad artros kallas det när flera leder är påverkade. Medelålders kvinnor är mest drabbade.
Bakom artros som kommer tidigt i livet finns oftast en skada som gett en spricka i brosket. Sprickan öppnar för fortsatt slitage på den släta broskytan. Men för många finns ingen klar orsak till att kroppen angriper sin egen vävnad med en inflammation. Ledbrosket, som fungerar som både glidyta och fjädring när leden böjs och belastas, förändras.
En slät och glänsande yta blir matt och ojämn. Med tiden blir brosket tunnare och till sist ligger ledytorna direkt på varandra. Hela leden kan då bli deformerad.
Själva brosket är okänsligt men runt omkring finns vävnad som reagerar med smärta och svullnad när vita blodkroppar strömmar till för att ha hand om skadan.
– Benhinnan är mycket smärtkänslig och i benmärgen finns blodkärl som kan reagera och skicka smärtsignaler till hjärnan, berättar läkaren Bo Dettner som arbetar vid en smärtklinik i Helsingborg. Han är ortopedmedicinare och har smärtlindring som specialitet.
När det gör ont försöker vi instinktiv röra leden mindre. Det gör att den stelnar. I värsta fall kan musklerna runt leden dras ihop.
– Förr trodde man att man skulle spara på det brosk som fanns kvar, inte slita på det. Då ordinerades vila, berättar Bo Dettner.
Idag vet vi bättre. Man ska röra en ömmande led så att man ökar genomblödningen. Då stimuleras vävnaderna och kanske även brosket till nybildning av celler. Men om det sker, så är det långsamt, betonar Bo Dettner.